|
|
Protein och aminosyror
|
Proteinintag har i århundraden varit ett debatterat inslag i diskussionen om idrottares kosthållning (1). Åsikterna är emellertid blandade och det råder tydliga meningsskiljaktigheter om vilka riktlinjer som är korrekta och vilka rekommendationer som bör gälla. Redan under sent 1800-tal upprättades allmänna rekommendationer för energi och näringsintag (2). I England 1880 föreslogs ett proteinintag på 118g/dag, vilket motsvarar 1,69g/kg kroppsvikt för en person som väger 70kg. Liknande mängd föreslog McCay 1912. Han menade att energiintaget för människan borde vara över 3000kcal och av dessa skulle minst 420 vara från protein, vilket motsvarar mer än 100g/dag. Förslagen har varierat och den allmänt gällande näringsrekommendationen idag är 10-20 energiprocent eller 0,8 g protein per kilo kroppsvikt (3-5).
Protein förknippas ofta med muskler och träning. Fram för allt när det gäller styrkeidrotter har det funnits och finns fortfarande en uppfattning om att protein är det absolut viktigaste näringsämnet (6). Detta har lett till att många idrottare konsumerar stora mängder protein i tron om att åstadkomma snabbare resultat och ökad muskeltillväxt. Vad som är rätt eller fel är kontroversiellt, men åsikterna tycks peka mot att behovet ökar med stegrad aktivitetsgrad. Svenska Livsmedelsverket (SLV) rekommenderar ett dagligt proteinintag på 10-20 energiprocent eller 0,8 g protein per kg kroppsvikt och dag (3). De anser att med en vanlig blandad kost som täcker energibehovet är det rekommenderade proteinintaget tillräcklig även vid hård träning. Detta skiljer sig mot andra förespråkare där rekommendationerna i vissa fall föreslår det dubbla, 1,2–2,2 g per kg kroppsvikt (6). Kevin Tipton som är en av världens ledande forskare inom området menar att ett proteinintag på 2-3 g per kg kroppsvikt kan ge effekt för atleter. Men det finns inte övertygande bevis som visar att det är nödvändigt (7). Däremot anser han att intagstillfället i förhållande till träning är viktigare ur näringsfysiologisk betydelse, samt vilket sammansättning av aminosyror eller typen av protein som intas.
|
|
Läs mer...
|
|
Protein och insulinfrisättning |
|
Insulin som är ett anabolt hormon påverkar kroppens inlagring av fett i fettcellerna. Många modedieter som exempelvis LCHF och GI-metoden fördömmer insulin och menar att det är viktigt för fettförbränningen att minimera insulinnivåerna i blodet. Samtidigt förespråkar de ofta ett högt proteinintag av anledningen att proteinrika livsmedel ger längre mättnadskänsla. Mjölk är klassat som ett livsmedel med lågt Glykemiskt Index (GI). Trots lågt GI på mjölkprodukter har man sett att mjölk ger en snabb frisättning av insulin efter intag. Detta avviker från andra livsmedel med lågt GI trotts samma kolhydratinnehåll. Den insulinproducerande mekanism för mjölk har varit svår att förklara.
|
|
Läs mer...
|
Grenade aminosyror (BCAA) omfattar tre essentiella aminosyror leucin, isoleucin och valin. Dessa aminosyror har en tendens att kringgå metabolism i levern och utnyttjas direkt av muskler som både energikälla och till att stimulera muskeltillväxt. Leucin är i synnerhet den mest potenta aminosyran för att starta muskelproteinsyntes (uppbyggnad av muskelceller). Dessutom ger BCAA en mängd andra fördelar såsom ökad fettförbränning, minskad trötthet, ökad hormontillväxt, och minskade kortisolnivåer under träning. BCAA har visat sig öka muskel proteinsyntesen i samband med styrketräning. På grund av dessa fördelar används BCAA som tillskott i sportdrycker och komplement till andra proteintillskott i tron om förbättrade träningsresultat.
|
|
Läs mer...
|
Protein, även känd som polypeptider, är organiska föreningar som består av aminosyror uppbyggda i en linjär kedja. Det finns hundratals olika aminosyror, men endast 20 stycken förekommer i de levande cellernas proteiner och 8 stycken av dessa är essentiella. Detta hänger samman med att proteinernas struktur bestäms av sekvenser av DNA som enligt den genetiska koden anger vilka aminosyror som ska användas vid tillverkningen av proteinerna. Aminosyror är byggstenarna i proteiner och muskelvävnad. Essentiella aminosyror är livsnödvändiga aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka, och som således måste intas med födan. Alla typer av fysiologiska processer som rör idrott - energi, återhämtning, muskelstyrka och fettförbränning, liksom humöret och hjärnans funktion - är intimt och därmed kopplad till aminosyror.
Aminosyrorna som bildar ett protein sammanfogas under proteinsyntesen i våra cellers ribosomer. Där bildas kedjor av aminogrupper från intilliggande aminosyror som "flyter" omkring i cellen. För att blida nytt protein under proteinsyntesen, signalerar cellen vilken sekvens av aminosyror som ska skapas från våra gener. Låt säga att vi ska bilda nya muskelceller efter ett träningspass. Först tränar vi och stimulerar kroppen att skicka signaler i musckelcellen så att proteinsyntesen startar. När signalen registreras i muskelcellens kärna och i våra gener (DNA) kopieras den delen av våran gen som kodar för ny muskelcell. Därefter åker den genetiska koden från våran cellkärna till ribosomen och länkar ihop de aminosyror som är avbildad från genen. När koden har länkat ihop aminosyrorna i en lång kedja släpper den och transporteras till muckeln som är stimulerad att bilda nya muskelceller. När det skapats fler eller större muckelceller har vi fått den effekt av träningen som vi ville.
|
 I genomsnitt väger ägget ca 63 gram men kan variera från ca 40 till ca 80 gram
| Näringsvärde/ |
100g |
| Energi |
146 kcal |
| Protein |
12,6 g |
| Fett |
10,1 g |
| Kolhydrater |
1,4 g |
| Kolesterol |
0,4 g |
|
1. Vårat DNA avslöja en sekvens av gener som kodar för ett visst protein ex. muskelprotein 2. En kopia av en av delarna görs i en process som kallas transkription. Kopian är tillverkad av budbärare ribonukleinsyra (mRNA) som efter transkriptionen reser sig från kärnan av cellen, där proteinsyntesen sker. 3. mRNA koden åker till ribosomen som är proteinsyntesapparaten . En annan typ av RNA som kallas transkriptionsRNA (tRNA) åker omkring i cellen med fria aminosyror som överlämnas till transkriptionsprosessen i ribosomen. 4. De närvarande på tRNA som passar till koden på mRNA fäster och lägger aminosyran till den växande kedjan av kopplade aminosyror (peptider). När aminosyrirna är fäst vid varandra kapas överföldig tRNA bort. Denna process kallas översättning. 5. En polypeptidkedja växer och tillslut har det bildats ett protein. |
|
|
|
|
|
|
|