Kaffe är inte vätskedrivande

Sitter och dricker morgonkaffe. Det är en härlig rutin och tänkte nu klargöra myten om att kaffe, eller rättare sagt koffeinet, har en vätskedrivande bieffekt.

I många år har vi trott att koffein i kaffet är vätskedrivande. Jag har hört många idrottare säga att de inte vill dricka kaffe innan träning för att de är rädd att få vätskebrist under passet. Detta är en typisk kostmyt som påtalats i många år. Kaffet är inte mer vätskedrivande än vanligt kranvatten (1).

Myten uppkom efter tidiga studier då forskarna samlade urin under en 2-4 timmarsperiod efter koffeinintag (2,3). Idag vet vi att tidsperioden för att mäta vätskeförluster genom att samla urin är en viktig faktor och bör pågå under 24 timmar. Den förhöjda vätskeförlusten under de närmaste 3 timmarna efter ett intag av kaffe med koffein har visat sig kompenseras senare under dagen. Alltså den totala urinproduktionen blir oförändrad (4).

Det finns idag två review artiklar som sammanfattar senaste års forskning på koffein och vätskebalans (5,6). Dessa fastslår att det inte finns något bevis på att koffeinet är negativt för vätskebalansen vid normala intag, 3-4 koppar per dag (250-300mg koffein). Detta är iofs inte allt för stora intag för en riktigt kaffedrickare. Var dock inte orolig, vid intag av kaffe kommer ändå vätskebalansen vara mycket bättre än att inte dricka något alls.

Sammanfattning

Trotts många års påpekande att koffein är vätskedrivande tycks det inte vara så. Anledningen till att personer ofta upplever att de kissar mer efter intag av kaffe orsakas förmodligen bara av den extra mängd vatten som intas i kaffet. Om en person tar en 200mg koffeintablett utan att dricka något, kommer personen med största sannolikhet inte att behöva springa på toaletten och "kasta vatten" inom den närmsta timmen. Kaffe är alltså en lika bra dryck för att återställa vätskebalansen som vanligt dricksvatten (7).

1. Armstrong, LE et al. Fluid, electrolyte and renal idices of hydration during 11 days of controlled caffeine consumption. International Jurnal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism (2005) 15: 252-265.
2. Robertson, D et al. Effects of caffeine on plasma rennin activity, catecholamines and blood pressure. New England Journal of Medicine (1978) 298:181-186.
3. Nussberger, J et al. Caffeine induced diuresis and atrial natriuretic peptides. Journal of Cardiovascular Pharmacology (1990) 15: 685:691.
4. Grandjean, AJ et al. The effect of caffeinated, non-caffeinated, caloric and non-caloric beverages on hydration. Journal of the American College of Nutrition (2000) 19: 591- 600.
5. Maughan, RJ and Griffin, J. Caffeine ingestion and fluid balance: a review. Journal of Human Nutrition and Dietetics (2003) 16: 411- 420.
6. Ganio, MS et al. Evidence-based approach to lingering hydration questions. Clinics in Sports Medicine (2007) 26: 1-16.
7. Armstrong, LE et al. Caffeine, fluid-electrolyte balance, temperature regulation and exercise-heat tolerance. Exercise and Sport Sciences Reviews. American College of Sports Medicine (2007) 0091-6331/3503/ 135 -140